Om stress

Stress definieras enligt fysiologen Hans Selye, som den uppvarvning som kroppen uppvisar när en människa står inför en utmaning eller ett hot. Denna definition är värdeneutral och bedömer inte huruvida stress är positivt eller negativt.

Akut stress leder till fysiologisk uppvarvning i kroppen som innebär ett påslag av det aktiverande sympatiska nervsystemet. Pulsen ökar, blodet rusar till musklerna och stresshormoner produceras. Kroppen är redo att agera.

Långvarig stress skiljer sig rent fysiologiskt från den akuta stressreaktionen eftersom den långvariga stressen har en påverkan på hyopthalamus som i sin tur reglerar många basala funktioner i kroppen. Långvarig stress kan därför påverka funktioner som t ex hunger, törst, kroppstemperatur, dygnsrythm och sömn.

Det är viktigt att skapa utrymme för återhämtning i vardagen så att den akuta/tillfälliga stressen kan lämna kroppen. Om stressen har varit långvarig är det angeläget att bryta mönstret, för att hjälpa kroppen att finna balans igen.

Det finns många orsaker bakom ökade stressrelaterade ohälsan. Några orsaker är:
– konstanta förändringar i vardag och arbetsliv
– obalans mellan de krav som ställs i arbete och privatliv och de resurser som finns tillgängliga
– små möjligheter att påverka sin arbets- och livssituation
– digital utveckling som skapar hög grad av tillgänglighet via mobiler, sociala medier och mail.